comments 2

Projektidé : PSI-Leaderboard Sverige

Leaderboard PSI
Leaderboard PSI

Iden är ganska enkel;

Sammanställ hur PSI-anpassningen går för alla myndigheter, kommuner, län/landsting, museer, arkiv och bibliotek i en strukturerad lista/matris som kan filtreras, dimensioneras och trixas med (lite likt hur OKFN och ePSIPlatform gjort för länder). Försök skapa incitament för att få snurr på crowdsource:at innehåll och kollaborera fram bättre och bättre kvalité. Tjänsten ska presenteras i gränssnitt som inte repellerar människor och datorer.

Den här har bubblat i huvudet ett tag nu och jag har funderat över konkreta nyttor, hur man skulle driva det, hur tjänsten skulle se ut etc etc. Försöker destillera mina löst sammansatta tankar nedan. Kollaborera väldigt väldigt väldigt (nämnde jag väldigt?) gärna med mig kring det här om ni tycker att idén verkar hyfsad ..

 

Nyttor

  • Ambassadörskap : rätt hanterat kan den driva ambassadörskap kring öppna data och accelerera tillgängliggörandet genom enkel spelmekanik (Timrå kommun och Sundsvalls kommun kommer alltid vilja spöa varandra)
  • Kunskap : det kan bli en utmärkt plattform för att lirka in kunskap kring öppna data, API:er och interoperabilitet.
  • Datajournalistik : här ser jag en serie nyttor. Dvs – att ha ett gemensamt innehåll att aggregera ifrån och referera till. Innehållet kommer aldrig bli bättre än någons förmåga att ”storytella” samt visualisera ifrån det data vi skapar.
  • Statistik : Eller åtminstonde statistik-ish – jag vet inte om vi kommer kunna statistiskt säkerställa detta.
  • Jag vill ha det : Jag vet inte om målgruppen är 1 person bara. Men jag vill ha den här tjänsten.

 

Hur skulle man kunna göra?

Det tåls att fundera på. Om man tittar på tjänstens komponenter ser jag väl att vi skulle behöva ungefär följande;

  • Presentationsgränssnitt – för publika användare. Både enkla matriser såväl som fin-fina avancerade filter (liknande som Socrata och CKAN har i sina plattformar).
  • Redaktionella gränssnitt – för att managera innehållet
  • Öppet API – såklart!
  • Rapportgenerator – vi vill ju naturligtvis kunna generera grymma rapporter och visualiseringar ”on the fly”
  • SM Aggregator – vi vill ”slurpa”, aggregera och trixa med snacket kring öppna data, tjänsten och tangenta diskusisoner från FB, Twitter, forum etc
  • Drivkraftsmekanik – självklart ska vi applicera nån form av Gamification för att engagera människor. Det brukar vara bra för nyttoeffekterna om människor gillar ens innehåll typ 😉

 

Hur organiserar man det?

I vanlig ordning är Governance avgörande för tjänstens kvalité. Vem äger den här exempelvis? Jag skulle kunna tänka mig att exempelvis OKFN eller någon liknande organisation kan äga den? Vi är nog rätt många som kan tänkas leverera på plattformen däremot.

Vidare behövs ambassadörer för spridning och hantering av tjänsten – det torde vara ungefär samma gäng som hänger kring #oppnadata på twitter.

Sedan brukar ju en ödmjuk start kunna evolvera naturligt om man får lite ”snack” runt det. Dvs om idén är tillräckligt bra.

 

Vem betalar?

Kanske kan det här vara någonting som sker inom ramen för Vinnovas Tjänstelyft? Då är det lite bråttom om det ska göras i år. Vidare ser jag att man kan sponsordriva tjänsten? Många leverantörer kommer vilja vara associerad med Öppna data kommande åren. Bland annat min kära arbetsgivare Sogeti såklart!

 

Vad har man gjort i andra länder?

Vet inte riktigt. Har inte gjort någon vidare marknadsundersökning. Det här kanske existerar under någon superfin licensform redan. Hjälp.

 

Avslutningsvis

  • Jag vet inte om den här idén är min, framväxt från diskussioner med kollegor runt om i Sverige eller kanske redan existerar i suvverän tappning.
  • Skäms inte så mycket för att ”tjyvplugga” för att NordicAPIs kommer till Sundsvall eftersom jag vet att eventets innehåll tillför så mycket gott till andra 😉
  • Jag vill gärna kollaborera kring idén om ni tycker att det verkar finnas substans i den. Väldigt gärna!

 

2 Comments

  1. Intressant idé. Det kan vara ett bra sätt att lyfta fram goda exempel vilket ger en bieffekt i form av en kontaktlista för dem som vill rådfråga organisationer som faktiskt gjort något.

    En skamlista, med skräckexempel, kan däremot skapa ångest och ovilja tror jag.

    Det gäller att identifiera tydliga mätpunkter för att det ska gå relativt enkelt att kartlägga, t ex antal dataset, villkor för vidareutnyttjande (vilken licens om någon) för själva datan, avgift (kostnadsfritt eller mot avgift? Hur redovisar man modell för hur avgift räknas ut?), metadata, standardformat (CSV kanske ska ge fler poäng än MS Excel?).

    För att undvika långa diskussioner inom projektet vad som ska ge poäng så föreslår jag att man använder någon befintlig kriterielista (som bör vara kompatibel med nya PSI-direktivet).

    En annan hjälp på vägen kan vara att tydligt ange syftet med mätningen. Vad vill projektet uppnå med topplistan? Vad vill projektet att öppna data ska leda till? Den senare frågan är ju avgörande för vilka kriterier som ska ge poäng – är syftet att öka innovation? Då ska innovationshinder ge minuspoäng och innovationsfrämjande åtgärder ge pluspoäng. Är syftet att underlätta för de som idag är vidareutnyttjare (eller rent av kunder som köper data)? Då ska ju dessa företag kartläggas och deras behov tillgodoses (vilket inte alltid är samma sak som innovationsfrämjande 😉 ).

    För att mäta hur väl åtgärder och mätpunkter uppnår målet med öppna data så bör även olika kundtyper identifieras. Journalister och medborgare upplever säkert andra trösklar än app- och tjänsteutvecklare. Företag som köper/hämtar data för att vidareförädla och sälja vidare eller skapa tjänster kring upplever säkert helt andra trösklar och har andra krav. Så man bör ju tänka efter noga för vem man gör mätningen och för vem man vill öka förekomsten av öppna data och på vilket sätt…

    Mina 25 cent

  2. Mats

    Gillar dina 25 cent Rickard. Låter som du varit speldesigner i ett tidigare liv 😉

    Summerar supersnabbt – kanske blir en omgång kommentarer till när VAB-hjärnan fått reflektera lite 😉

    Jag håller med dig om ..

    * Drivkrafter : Kommunikationen kring tjänsten bör vara ljus, upplyftande och inspirerande. Därför bör vi undvika s.k black hat drivkrafter (enl modellen Octalysis)

    * Syfte : Absolut. Jag har ingen riktigt klar linje där än. Kanske skulle tjänsten kunna ge rekommendation om vad som bör göras efter att ”kunden” fyllt i sin status. Då skulle man få ordning på ett syfte och ett incitament samtidigt?

    * Målgrupp och typanvändare : det förtjänar en egen lite djupdykning. Vi kanske ska kunna presentera poäng i flera olika vyer – anpassade mot typanvändare?

    * Poängschema : 100%. Vi vill kunna synka mot andras kriterier i andra mätningar – annars motverkar vi ju vår egen ambition kring vidareförädlingsbarhet en smula 😉 Jag ser det som att vi också skulle kunna vinna lite interoperabilitet om projektet baserades på en vedertagen plattform – typ ckan eller dyl

    aja, mer kommer – nu lunch till 10 månaders bråkpåse

Kommentera