comment 0

Att förhålla sig till förändring

att förhålla sig till förändring

En dålig dag 2030 : Nanomobilitetsansvarig för trädgårdsrobotarna är upptagen med att titta på kattklipp i sin digitala hjärna så därför teleporteras 85 miljoner robotar samtidigt av misstag till samma bakgård i Lillhällom, Sundsvall.

Den 13 November hade jag förmånen att föreläsa för ett gäng glada ”TeliaSoneraner” om (1) hur framtiden kan se ut för oss, (2) hur vi kan välja att förhålla oss till förändring och (3) vad vi gör just nu – spaningar. Den här posten summerar mitt material, ger lite reflektioner och lite länkar till hur man kan fördjupa sig lite mer i detta spännande område som vi alla delar; Framtiden.

Och … förhoppningsvis kan materialet också engagera de som inte var med på föreläsningen!

 

Presentationsmaterial

Ladda ner material här!

Presentationen hade 2 faser :

  • Livet 2020 : En visionsdel där vi i 4 ganska ”snåla” tårtbitar tittade på hur livet kan vara 2020 och vad vi kan se runt om oss då
  • Konklusion : spaning, summering och konkretisering av vad vi kan göra just nu.

 

Livet 2020

Teknik

Teknik 2020

Ett urval av tekniska span : Tekniken runt oss kommer sannolikt vara ”omni present” och kommunikation sker i en uppsjö av kanaler som snarare skiljer sig beroende på livsstil och situation.

3D printers har varit mainstream i ungefär 1 år och man börjar skönja konsekvenser hos tillverkningsindustrin. Robotar och automation börjar bli vardagsmat. Vi använder sensorer för att ge oss feedback – dvs internet of things är i full utrullning.

Wearable och Wearable enchanced reality är vardagsmat där ”quantified self”-rörelsen snarare är mainstream numera – självklart mäter vi alla aspekter av oss själva.

Loon/Stratobusprojektet är i full rullning och internetuppkoppling finns för 70%-80% av jordens befolkning.

Moores lag argumenteras slutar gälla. Nanoteknologi är mainstream och många länder använder drones för övervakning och policiär verksamhet.

Vi interagerar med det digitala genom prat och gester. Vi pratar nog inte big data längre eftersom det ”ligger bakom oss”. Med Light-AI menas att vi möjligtvis har ordning på den s.k. krystellära intelligensen men inte fullständigt har kartlagt den flytande intelligensen – turingtestet är nog slaget dock.

Slutligen så slipper vi förhoppningsvis köra bilen själv någonstans mellan 2020-2025.

 

Miljö

Klimat 2020

Ett urval av miljöspan : Det här är lite tråkiga span och de kommer potentiellt få stora konsekvenser om vi inte lyckas producera fina visioner och bra planer för oss själva. Det handlar om klimatkris, oljekris och vattenkris. Samtliga sammanfaller ungefär perioden 2017-2023 om man får tro futuristerna.

När det kommer till energialternativ så har vi …

  • möjligtvis passerat gränsen för lönsamhet i oljeupptagningen
  • i sverige starka möjligheter att positionera oss kring biobränsle
  • en ordentlig utveckling på batterier – redan 2015 räknar man med 10x kapacitet och 10x mindre laddningstid.
  • projektet BIOMASS har sin start 2019 som kommer ge oss realtidsinformation om jordens lungor. Det kan ju vara bra med syre å så..
  • många projekt kring utvecklingen av förnyelsebara energikällor såsom

Hållbarhet och smarta städer är redan en trend och det kommer mest sannolikt att hålla i sig. Yippie 🙂

 

Kultur

Kultur 2020

Ett urval av kulturella span : Längre liv pga stora framsteg inom teknik, medicin och organisation kring hälsa. Det i sin tur kommer leda till stora ekonomiska och kulturella förändringar – och det har sin start här någonstans mellan 2020 och 2025. Vi kommer uppleva ”mänsklig service” som exklusivt eftersom fler och fler automatiserade kiosker/robotar står för service.

Kring integritet kommer nog cyberkrigen trappas upp, en trend kring 2-vägssäkerhet är rimlig och man dribblar med ”tankeläsning”.

Bank/Finans kommer sannolikt ”åka” på en rejäl disruption pga den kulturella trenden kring share/social economy samt att andra uppstickande verksamheter levererar bättre tjänster i de kanaler som kunder figurerar.

Antirörelser får större fäste. Många element för revolution finns eftersom klyftor sannolikt ökar (pga automation), missriktat missnöje rimligtvis får större fäste, ett gäng potentiella kriser (ekonomi, vatten, energi och klimat) figurerar och att systemskiften regelmässigt innebär skiften i auktoritet samtidigt.

En kulturrörelse kring maker/tinker får uppsving pga 3d-skrivare förenklar möjligheten att gå från idé till produkt.

 

Styrning

governance

Ett urval av ”governance” : 2020 har vi automatiserat/rationaliserat/robotifierat 15-25% av våra nuvarande arbeten.  2035 är den siffran mellan 35%-50%.

Superstrukturerade verksamheter – Affärsintelligens 2.o kan man säga – menande att alla processer är beskrivna, stödda med verktyg och mätbara på alla detaljnivåer är i princip en förutsättning.

Skatteerrodering och automation gör att vi måste se över hela ekonomiska modellen för samhällsbygget – kanske kan det lösas av medborgarlön.

Servicedesign och design thinking praktiseras genomgående. Ingen tjänst eller produkt tas fram som inte bygger på mänskligt behov och beteende primärt.

Copyright kan bli lite knepigt när maker/tinker-rörelser och 3d-utskrifter förenklar patentstölder och juridiska mönsterintrång. Copyright (och andra dåliga idéer (åsikt)) bygger principiellt på kontroll av distribution – något som inte längre går att kontrollera.

Bitcoin eller andra valutor kan dominera handeln i den nya digitala ekonomin.

Afrika är en mycket stark tillväxtkontinent pga av deras stora tillgångar. Här kan vi dessutom alla hjälpa till genom att välja hållbara och schyssta varumärken på våra grejer.

 

Konklusioner

Okej. Allt verkar vara digitalt imorgon, så vad gör vi nu?

Jo, vi accepterar att vi måste förbättra vår (0) DATA för att kunna designa mer (1) VÄRDE för användarna. Detta gör vi genom en flexiblare (2) ORGANISATION som förstår att (3) TEKNIK är en metod – inte ett självändamål.

#0 Data :

Det enda vi får ta med oss till framtiden är data.

De kanaler som är populära nu existerar sannolikt inte imorgon. Så hur kan vi vara bra i en kanal nu och imorgon – jo, genom att separera information, presentation, process och regler så att vi inte behöver skrota allt bara för att vi byter kanal. Konkret kan detta göras med API:er – eller rättare sagt – hyper media api:er – så de som blir duktiga på att separera och distribuera data kommer kunna vara väldigt flexibla och adaptiva. Historien har ju faktiskt visat att det är finfina egenskaper.

#1 Värde :

Designa kring människan och människans beteende.

I alla systemskiften och introduktioner av nya teknologier så landar man slutligen vid ”människan”. Därför är det rent empiriskt låg risk att designa kring människans beteenden. Här finns också en fin skatt. Vår kunskap om människors beteenden har ökat explosionsartat senaste 20 åren och koncept som gamification har just detta som sitt center.

De som producerar bra värden och förstår ”knowledge value” kan nog ligga bra till inför framtiden – och vice versa; De som exempelvis uppfattade att foto handlade om kameran, en viss tillverkningsprocess och att ha sitt foto på ett fysiskt media har redan fått rätt obekväm feedback om det; Vi struntade i mediet och var ju faktiskt mest intresserade av att det skulle bli en hyfsad bild samt att kameran fanns med oss jämt. 132-åriga Kodak existerar därför inte längre. (Sanning med modifikation : de har återuppstått som varumärke.)

#2 Organisation :

Låt organisationen reflektera VAD ni ska åstadkomma och VARFÖR.

Att vi måste innovera framåt är i sammanhanget någon form av underdrift. Frågan är hur man organiserar sig kring innovation? VAD än ni ska göra där torde hög flexibilitet ligga högt på dagordningen. Organisera er därefter. Lean, Agilt, Platt, Beslut i flera hastigheter etc

Engagerar ni människor genom att kommunicera ett tilltalande VARFÖR får ni medarbetare som delar er dröm. Det kan va ganska bra att ha.

”Vi vet ju inte var vi ska?” – Glöm inte att även det är kunskap! Centralt nu är just ny kunskap samt hur och när vi får den. Så om vi inte vet var vi ska och det är mörkt ute men vi vet att vi kommer frysa om vi står still;

  • Vi väljer då en riktning och känner oss fram.
  • Vi är dock tydliga med riktning eftersom vi inte vill springa i cirklar.
  • Vi testar hela tiden för att få mer kunskap.
  • Vi tar beslut i mycket kortare intervall och vi tar beslut på kunskap.
  • Vi får ny kunskap och ändrar kanske riktning något.
  • Vi accepterar att vi inte vet och att ”misstag” är bra – det ger oss ny kunskap.
  • Vi är agila.

Det här ledarskapet skiljer sig mycket från det som varit framgångsrikt och ganska ”manligt” i industrialiseringen. Det här är ett mycket mer möjliggörande, coachande, platt och ”kvinnligt” ledarskap. Äntligen 😉

#3 Teknik :

Teknik innebär HUR, när man vet VAD och VARFÖR

Teknik är ju egentligen bara en ”metod” för att nå effekter, nyttor och mål. Därför ska teknik stötta det värde som ska användaren ska uppleva och den effekt organisationen vill nå.

Så vad innebär det då att vi #1 säger att vi ska tänka i ”värde”, ”kundupplevelse” och ”kundresor” + att vi vill #2 organisera oss kring flexibilitet och engagerande visioner? Kan det innebära …

  1. att allt som motstrider detta måste bort? Gamla legacysystem som inte tillför i visionen måste bort. Det är jättebesvärligt. Men att inte ha någon verksamhet kvar är ju också jättebesvärligt.
  2. att vi måste satsa på hållbara, långsiktiga och flexibla systemprinciper? Det är enklare när man ställer sig frågan; När ”dör” det här systemet? Om man ser att systemprinpen inte har något naturligt slut – ja då borde man vara hyfsat rätt ute väl?
  3. … smart arkitektur? För att göra det väldigt tydligt; Det ska bara existera ett enda system per verksamhet. Inget får existera i isolerade silos. Systemet pratar med sig själv och andra via API:er (och länkade datalager) och de är självförklarande, förstår sammanhang och levererar både internt och externt. Dessutom är all data och information semantiskt beskriven enligt principen för länkade data – och i bästa fall öppen. Jättelätt! 😉

#4 Summerat

Max förändringsintensitet

Vi kliver in i den mest förändringsintensiva period vi som art sannolikt har upplevt. Därför är det nog viktigt att försöka etablera en kultur, ett klimat och ett ledarskap som uppmuntrar oss att ha rätt inställning till förändring.

För förändring är ju som bekant en sur tulltjänsteman som (1) inte bryr sig om vad vi tycker och (2) inte berättar vad vi får ta med oss till vår destination; Framtiden

Konkreta span för TeliaSonera

Först och främst; Vem är jag att kasta fram konkreta span för Telia Sonera? Ingen alls egentligen. Så med det sagt; Innovation uppstår ju ofta när perspektiv möts – och därför bjuder jag här ändå på mina perspektiv 🙂

”Bring your own brain”

Vi upplever nog att mobilen är en förlängning av oss själva – dvs en del av vår hjärna. Får vi inte ta med den på jobbet? Ja, då väljer vi nog ett annat jobb. Ni på Telia Sonera erbjuder ju ett ekosystem av värden för mig som kund – ni gör ju faktiskt min hjärna bättre. Därför är jag kanske mer lojal mot er än mot min arbetsgivare eftersom ni ju möjliggör att min hjärna fungerar? Så;

  1. Skulle det kunna vara så att jag väljer era tjänster före min arbetsgivares?
  2. Finns det en möjlighet att ni kan hjälpa min arbetsgivare att förstå att jag vill ha min hjärna med mig. Det känns som om både jag och min arbetsgivare nog är redo att betala för det
  3. Kan man göra det enkelt för min arbetsgivare att också vara en del av ert ekosystem? Då har ni gett mig värde och min arbetsgivare (verksamhet) effekt. Där kan det finnas en fin affär.

Demografi 2020-2025

Vad skulle exempelvis hända om ni definerade er själva som ett företag vars mission var att stötta människor i deras digitala mognad? Hur skulle det påverka ert arbete? För kanske är er starkaste målgrupp den fullständigt exploderande målgruppen 60+ kommande 10 år?

Målgruppen 60+ helt andra behov än övriga målgrupper. De kommer dessutom ha relativt fin ekonomi och hög ”tröghet” i förändringar. Där kan ni ha en central plats (det har ni nog redan kanske). Dels i att stötta dem i deras digitala mognad och dels att erbjuda dem en trygg och introducerande hand i det digitala. De kommer dock vilja ha äkta värde gissar jag. De köper inte på impuls. De köper inte baserat på hur en produkt eller tjänst ska tillföra i deras ”varumärke” eller ”identitet”. De kommer pga kognitiva begränsningar inte kunna verka i alla kanaler och ha specifika behov (alla sinnen försämras ju tyvärr). Men de kommer också vilja vara digitala. Lita på det. Facebook – vår mest populära app – är starkast hos kvinnor 45+ just nu.

Knowledge value

Den här är lite knepigare och vi sprang förbi den under föreläsningen. Det här kan man säga är en detaljnivå under principen att ni ska designa kring värde. Principen är gammal;

Så om vi tittar på vilka tjänster ni har i ert ekosystem och spanar på hur, var och när de tillför kunskap för mig som kund så kan vi få en bra bild över varför jag väljer er som min leverantör. Och principen kring knowledge value menar att tillgången till själva kunskapen som ni ger mig har högre värde än den produkt och tjänst ni erbjuder har.

Nästa gång jag köper bil vill jag ha en bil som hjälper mig att backa med släpvagn. Det är jätteviktigt att jag kan backa med släp eftersom jag är kille. Varför? Äh, det bara är så. Det är en killgrej. Därför kan mitt köpbeslut vara mer kopplat till att den ”kunskapen” är inbyggd än alla andra coola egenskaper bilen har.

Inspiration

Bland mycket annat …

Avslutningsvis…

… rekommenderar jag att ni spanar på den fantastiska rapporten Svenskarna och internet 2014 – en väldigt bra källa för att validera att man är på rätt väg och ett utmärkt insiktsmaterial!

… ber jag om ursäkt för mitt mixade språk i artikeln. Jag översätter aktivt inte vissa saker eftersom det inte tjänar något syfte (men ibland är jag bara slö också). Vill man fördjupa sig så är det bättre att använda de vedertagna orden 🙂

… hette den här föreläsningen ”Spaning : apier och öppna data förändrar allt” under Sundsvall 42.

… blir jag, som alla andra djur, oerhört stimulerad av feedback 😉

 

Kommentera